EU-domstolen: insatser kan krävas tillbaka – vad C-440/23 och HD:s «Nätkasinot» betyder

EU-domstolen slog den 16 april 2026 fast i mål C-440/23 att EU-rätten inte hindrar att en spelare kräver tillbaka förlorade insatser hos ett spelbolag med licens i ett annat EU-land, om spelavtalet ingåtts i strid med ett nationellt förbud. EU-domstolen presenterade domen i pressmeddelande nr 53/26¹.

Målet gällde, som EU-domstolen beskriver det, två bolag på Malta med licens från maltesiska MGA. De erbjöd virtuella spelautomater och vadslagning på lotteridragningar som gick att nå i Tyskland. En spelare bosatt i Tyskland spelade hos bolagen mellan juni 2019 och juli 2021 och förlorade insatser. Tysk lag förbjöd då onlinespel om pengar generellt, med vissa undantag.

EU-domstolen fann att EU-rätten inte hindrar ett medlemsland från att förbjuda onlinekasino, spelautomater och vissa former av vadslagning, även när spelbolaget har licens i ett annat medlemsland. EU-rätten hindrar inte heller att avtal som ingåtts i strid med förbudet är ogiltiga eller att spelaren kräver tillbaka förlorade insatser. Om avtalen är ogiltiga och vilka följder det får avgörs av nationell rätt, i det här målet tysk rätt.

Att spelaren deltog trots att bolaget hade licens i ett annat land räcker, enligt EU-domstolen, inte för att visa rättsmissbruk enligt EU-rätten. Spelarens krav hade överlåtits till ett bolag som drev målet vid en maltesisk domstol. Den domstolen ställde frågorna till EU-domstolen genom en begäran om förhandsavgörande, ett besked om hur EU-rätten ska tolkas. Själva tvisten avgörs av den nationella domstolen, inte genom förhandsavgörandet.

Högsta domstolens «Nätkasinot» och senare domar

Högsta domstolen dömde 1 juli 2025 ett spelbolag att återbetala drygt 500 000 euro till en spelare med allvarliga spelproblem. Domen T 607-24, NJA 2025 s. 719, kallas «Nätkasinot»².

Spelaren i Sverige spelade 2009–2014 främst på digitala enarmade banditer som erbjöds från Malta, för närmare 15 miljoner euro. Han förlorade sammanlagt närmare 8 miljoner kronor och fick diagnosen spelberoende. HD fann att bolaget genom data om spelbeteendet kände till hans allvarliga spelproblem och riktade påträngande marknadsföring mot honom, bland annat bonusar. Att åberopa avtalen skulle strida mot tro och heder enligt 33 § avtalslagen, och bolaget ska betala drygt 500 000 euro, motsvarande hans nettoförlust.

Högsta domstolens engelska översättning anger att målet var ett överklagande av Patent- och marknadsöverdomstolens dom 21 december 2023 i mål PMT 4156-21³. HD fastställde domen utom skadeståndet för psykiskt lidande.

Svea hovrätt dömde 11 februari 2026 i mål T 7437-23 två spelbolag att återbetala närmare 4,7 miljoner kronor⁴ till en spelare med allvarliga spelproblem. De svenska domarna bygger på 33 § avtalslagen och omständigheterna i det enskilda fallet, medan EU-domen gäller ett nationellt förbud mot spelformen.

Detta har hänt tidigare

• 21 december 2023: Patent- och marknadsöverdomstolen dömer i mål PMT 4156-21.
• 1 juli 2025: Högsta domstolen meddelar «Nätkasinot» (T 607-24, NJA 2025 s. 719).
• 11 februari 2026: Svea hovrätt dömer i mål T 7437-23.
• 16 april 2026: EU-domstolen meddelar dom i mål C-440/23.

Alla domar om sanktioner och spelares rätt samlas på sidan om domar om spel. Vart en spelare vänder sig vid en tvist med ett casino står i guiden om tvistlösning hos casinon.

Fler nyheter om spelreglering finns i bevakningen på utländskacasino.se.